torsdag 31 mars 2011

Är hajar verkligen så farliga? Visst har de dödat badturister i Sharm El Sheikh, men jag tvivlar och beger mig mot det mest hajrika området i Röda Havet:
 – Brothers Islands.




Fem hajattacker skedde i början av december 2010 på badturister i Sharm El Sheikh, några med dödlig utgång. Vilken typ av haj det rörde sig om har varierat i medierna, men troligen var det en Vitspetsig Oceanhaj (Carcharhinus longimanus). Badförbud infördes och ett dussintal potentiellt farliga hajar dödades i området. Hajattacker är mycket ovanliga. Det finns teorier om att attackerna skedde i samband med att man dumpade infekterade och slaktade får i havet, eller att badturister försökt mata haj. Andra tror att det beror på överfiske och hajarna har lockats närmare land för föda.



Farliga hajar och dykning
Enligt Wikipedia föredrar den Vitspetsiga Oceanhajen varmt tempererat vatten och simmar främst över djupare öppet hav. De kan bli cirka 3,5-4 meter långa och anses mest farliga i öppet hav, men då för snorklare som simmar nära vattenytan. Även om de har attackerat och dödat snorklare tidigare, så anses de ganska ofarliga för dykare. Inte alls lika farliga som till exempel Vithajen, Tigerhajen eller Tjurhajen. Om dessa hajar dyker upp gäller det att trycka in sig mot ett rev, ingen haj vill simma in i ett rev. I alla fall inte enligt ett råd jag fick vid något hajdyk i Australien för 15 år sedan.
Vill man nu dyka bland Vitspetsiga Oceanhajar, då är det främst Brothers Islands man ska åka till.
Således flyger jag ned den 23 december till Hurghada för att genomföra en veckas liveaboard-kryssning. Kliver där ombord på lyxkryssaren Golden Dolphin III, som går till Brothers Islands.




Brothers Islands
Brothers Islands består av två små öar, Big Brother och Little Brother. Öarna ligger mitt i Röda Havet, ost om och mellan Hurghada och Marsa Alam. De klassas som en skyddad marinpark. Öarna omges av nästan lodräta korall- och klippväggar, som fortsätter ned till flera hundra meters djup, omgivna av strömt vatten. Kravet för att delta på denna kryssning är minst 50 loggade dyk. Anledningen till det är att öarna ligger isolerade en dagsfärd från fastlandet, omringade av öppet hav och har kanske tuffare sjö och dykförhållanden.














Test-dyk och Little Brother
Innan vi sätter kurs mot Brothers Islands genomförs två test-dyk strax utanför Hurghada, varav ett nattdyk. Ser ändå flera drakfiskar, en blåprickig revrocka, en stenfisk och en större muräna; utöver de vanligaste revfiskarna. Antagligen vill våra dykledare kontrollera våra färdigheter, men också för att det är förbjudet med nattdyk vid Brothers Islands. Enligt dykledarna söker hajarna mer aktivt efter föda på natten och de ville undvika hajattacker, trots att de aldrig tidigare upplevt någon hajattack.

     På natten efter nattdyket sätter båten kurs mot öarna och på morgonen gör vi vårt första dyk vid Little Brother. Min dykpartner, Silvan Rieder, är en tysk läkare specialiserad på livräddning och har någon sorts yrkescertifikat som räddningsdykare inom CMAS. Vi var de enda dykarna ombord som inte ville dyka med nitrox. Vi gör tre dyk per dag och stannar de två första dagarna vid Little Brother. Dyken sker längs djupa drop-off – väggar, täckta med stora mjuka koraller. Kanske ser vi på avstånd något som påminner om en silkeshaj (Carcharhinus falciformis) och en vassfenad citronhaj (Negaprion acutidens). Annars är det mest vanliga revfiskar, men ofta någon nyfiken Napoleonfisk (Cheilinus undulatus) som uppskattas till 1,5-2 meter i längd.


Big Brother och vraket, Aida II
Tredje dagen flyttar vi båten till Big Brother och lägger ankar strax sydväst om ön. Längs öns västra sida går en nordlig ström. På ön finns ett upplyst fyrtorn men verkar annars ödsligt. Under vårt första dyk beslutar jag och min tyska dykpartner, Silvan Rieder, att dyka längs med öns västra långsida. Vi dras således med strömmen, för att senare bli upplockade med motorbåt, ett så kallat driftdyk. Det är behagligt att glida längs med den lodräta korallväggen på ungefär 25-30 meters djup, en större Napoleonfisk håller oss sällskap ett tag. Nästa dyk sker från motorbåt som släpper av oss ovanför vraket, Aida II. Ett italienskt militärfartyg som vid en trupptransport gick på Big Brother och sjönk 1957. Vraket ligger längs den nordvästra sidan av ön. Vi dyker ned till 40 meter och beskådar resterna av vraket, men blir snabbt uttråkade och simmar upp mot revet och hemåt mot vår båt, Golden Dolphin III. När vi är tillbaka på båten möts vi av dykare i extas. De hade bara dykt runt båten och sett ett flertal Vitspetsiga Oceanhajar på över två meter.















Vraket, Numidia
På grund av solljuset som påverkar sikten, väljer dock våra dykledare att nästa dyk ska ske på ett annat vrak, Numidia, nära Aida II på öns nordvästra sida. Numidia var ett 140 meter långt brittiskt lastfartyg, som körde på Big Brother och sjönk 1901. Det ligger vertikalt längs den nästan lodräta klipp- och korallväggen som omger Big Brother. Vraket börjar vid ungefär 20 meter och slutar först vid 85 meters djup. Således släpps vi av ovanför vraket och dyker ned till ungefär 35 meter. Jag och min tyska dykkompis simmar in i vraket och fortsätter genom ett lastutrymme och kommer ut ur vraket vid cirka 45 meters djup. Då vi har överskridit säkerhetsmarginalerna, förlänger vi vårt obligatoriska säkerhetsstopp vid 5 meter med ytterligare 3 minuter.



Dags för ett hajdyk
Mellan dyken ligger de flesta på något av de två soldäcken, vilka är utrustade med solstolar och madrasser. Solen värmer behagligt och vi har obegränsad tillgång till diverse drycker. Från däcket ser vi nära ytan, hur de vitspetsiga oceanhajarna cirkulerar runt båten. Det råder strikt snorklingsförbud runt Brothers Islands.
— Longimanus är lata långsamma hajar, som inte vill anstränga sig för föda. De attackerar helst skadade fiskar. En snorklare vid ytan är också mycket enklare att attackera än en dykare, säger vår egyptiska dykledare, Hazem, och syftar på den Vitspetsiga Oceanhajen som har många namn.
Nästa dyk blir äntligen ett hajdyk och sker under och kring vår båt, Golden Dolphin III. Många hänger fast sig på ankarlinorna på 5-10 meters djup i väntan på hajarna. Allt verkar ödsligt men plötsligt dyker det upp ett par vitspetsiga oceanhajar och någon slags gråhaj. De är över 2 meter och har knappast något att frukta. Hajar simmar hela tiden då de inte har någon simblåsa och skulle sjunka om de inte gjorde så. Fast de Vitspetsiga Oceanhajarna simmar ändå ganska långsamt och visst verkar de nyfikna. Ofta simmar de rakt mot oss dykare för att sedan vika av ungefär en meter framför. Får intrycket att de cirkulerar runt området där vi ankrat båten. Anledningen är dock inte vår båt eller dykarna, utan området är en så kallad rengöringsstation. Enligt vår dykledare kommer hajarna till området för att bli rengjorda av de små sebrarandiga pilotfiskarna.




















Andra dyket på Numidia
Nästa dag börjar med ett dyk på vraket, Numidia. Fast denna gång dyker vi bara ned från utsidan innan vi simmade in och upp genom vraket. Det ser ut som ett kombinerat motor- och lastutrymme vi simmar igenom? Hittar slutligen ett hål i skrovet där vi simmar ut. Dyket avslutas vid ett rev där vi ser en sköldpadda, den mumsar obehindrat på en mjuk rödaktig korall. Ser även en blåsfisk (Cyclichthys spilostylus) och de vanligaste revfiskarna. Då vi återigen har överstigit maxdjupet blir det ett förlängt säkerhetsstopp.


Avslutar med ett hajdyk
Nu återstår bara ett dyk till vid Big Brother, innan Golden Dolphin III sätter kurs mot Elphinstone. Det blir förstås ytterligare ett hajdyk runt båten. Nu ses tre Vitspetsiga Oceanhajar cirkulera runt oss. Efter kanske 50 minuter ger plötsligt den tyska kvinnliga dykledaren, Renate, tecken att alla omedelbart måste avbryta dyket. Några protesterar men lyder. Tydligen har hajarna börjat uppvisa ett aggressivt simbeteende. Dessutom har någon haj varit fram och nafsat på mina simfötter bakifrån, men blev bortskrämd då jag omedvetet sparkar till med fenan. Efteråt blir jag tillsagd. Enligt dykledaren, Renate, har jag befunnit mig alldeles för nära vattenytan och hajarna.

















Elphinstone och hemresa
Nåja, nu sätter båten istället kurs mot Elphinstone, en korallö i södra Röda Havet. Vi dyker längs branta korallväggar eller rev, men revdyket verkar ganska avslaget i jämförelse med Brothers Islands. Ser visserligen en gråhaj, men den är nog bara 1,5 meter lång, mindre än vad vi tidigare vant oss vid. Dock får vi chans till ett avslutande nattdyk där jag ser en halvmeter stor bläckfisk, men tyvärr vill inte min externa blixt fungera. På natten fortsätter vi mot kustsamhället, Marsa Alam. Där väntar minibussar som nu tar oss tillbaka till flygplatsen i Hurghada, och vi flyger nöjda hem den 30 december.

Text och Bild: Johan Lind (OWSI 61452)

<